Olika jävsgrunder
Originaldokument och bilagor Förord Föreliggande skrift ter sig för många läsare kanske inte särskilt lättillgänglig.
När är en advokatbyrå jävig?
Det beror främst på att frågeställningar som uppkommer i samband med jävssituationer sällan är enkla. Icke desto mindre är det viktigt att anställda vid universitetet har tillräckliga kunskaper på detta område för att i sitt dagliga arbete kunna hantera uppkomna jävsfrågor. Något som särskilt bör uppmärksammas är de jävssituationer som kan uppstå då man och hustru är anställda vid samma institution.
Framför allt om det rör sig om en liten institution måste berörda personer räkna med att vid upprepade tillfällen ställas inför situationer som kräver ett noggrant övervägande. En annan viktig fråga i vår verksamhet är hur man ska se på vänskapsrelationer mellan vetenskapsmän som är verksamma inom samma ämnesområde. Denna fråga, liksom frågor med anknytning till studenter och doktorander, behandlas i det följande.
Efter en orienterande inledning till jävsproblematiken, ges i skriften en utförlig beskrivning av förvaltningslagens jävsregler med exempel på situationer som kan falla in under de olika jävsgrunderna. Inledning Vad är jäv? Vem är jävig i vilka sammanhang? Det är frågor som denna handledning ska belysa. Universitet och högskolor är förvaltningsmyndigheter, dvs självständiga enheter i statsförvaltningen under regeringen.
För samtliga förvaltningsmyndigheter gäller att beredning och beslutsfattande ska präglas av objektivitet och opartiskhet. Ett grundläggande uttryck för detta finns i 1 kap 9 § regeringsformen, som har följande lydelse: "Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet.
Utöver detta behövs emellertid regler som garanterar att myndigheten i det enskilda fallet har en sådan sammansättning att dess opartiskhet inte kan ifrågasättas. Detta sker genom regler om jäv, som finns intagna i 16—18 §§ förvaltningslagen Med jäv menas en omständighet som rubbar förtroendet till en viss ledamots eller tjänstemans opartiskhet vid handläggningen av ett ärende.
Om den som ska delta i ett beslut på ett eller annat sätt har en egen anknytning till frågan som ska behandlas, sa kan ju det tänkas leda till ett ovidkommande hänsynstagande. Sådant vill man undvika och därför får den jävige inte vara med i handläggningen.
NJA 1995 s. 11
Beslutsfattare och handläggande tjänstemän på olika nivåer inom högskoleområdet måste alltså se till att iaktta objektivitet i sin hantering av ärenden, vars utgång de kan påverka. Detta gäller alla typer av ärenden hos myndigheterna, men det är särskilt viktigt vid myndighetsutövning mot enskild, dvs vid beslut som rör en enskilds rättigheter eller skyldigheter. I vår verksamhet gäller det t ex beslut om anställning, anslagstilldelning, antagning, examination och disciplinpåföljd.
Även i upphandlingsärenden och liknande är jävsfrågan viktig.
Jäv - om jävsgrunderna i förvaltningslag (2017:900)
Jävsreglerna i förvaltningslagen gäller för den som har att handlägga ett ärende. Med detta avses inte bara den som ensam eller tillsammans med andra fattar beslut i ett ärende, utan även den som bereder ärendet och den som deltar i ärendets slutgiltiga handläggning, i första hand som föredragande. Det kan i detta sammanhang påpekas att "handläggning av ärende" omfattar även sådant som vissa kanske inte i första hand associerar till detta begrepp, exempelvis betygsättning och andra bedömningar som led i examinationen av studenterna.
Rent kanslimässig befattning med ett ärende, som utskrift, expediering, diarieföring och liknande omfattas dock inte. Förvaltningslagens jävsregler 16 § förvaltningslagen om jäv 16 § Den som för en myndighets räkning tar del i handläggningen på ett sätt som kan påverka myndighetens beslut i ärendet är jävig om han eller hon eller någon närstående är part i ärendet eller annars kan antas bli påverkad av beslutet i en inte oväsentlig utsträckning, han eller hon eller någon närstående är eller har varit ställföreträdare eller ombud för en part i ärendet eller för någon annan som kan antas bli påverkad av beslutet i en inte oväsentlig utsträckning, han eller hon har medverkat i den slutliga handläggningen av ett ärende hos en annan myndighet och till följd av detta redan har tagit ställning till frågor som myndigheten ska pröva i egenskap av överordnad instans, eller det finns någon annan särskild omständighet som gör att hans eller hennes opartiskhet i ärendet kan ifrågasättas.
Om det är uppenbart att frågan om opartiskhet saknar betydelse, ska myndigheten bortse från jäv. Följande jävsgrunder kan urskiljas: Partsjäv och intressejäv med anslutande närståendejäv Punkt 1 kan delas in i tre olika sorters jäv som ligger ganska nära varandra. Det är till att börja med partsjäv, dvs fall där vederbörande själv är part i ärendet. Ett exempel är att någon handlägger ett anställningsärende där han eller hon själv är sökande, ett annat att han eller hon söker ersättning av myndigheten för kostnader och då attesterar sina egna fakturor.
Närstående enligt bestämmelserna om jäv
Intressejäv handlar om att den som handlägger ärendet kan antas bli påverkad av beslutet i en inte oväsentlig utsträckning. Ett exempel kan vara att handläggaren äger aktier i ett bolag som uppträder som part i ärendet. I vår verksamhet bör exempelvis en lärare, som har ekonomisk vinning av ett läromedel i egenskap av författare eller på annat sätt, anses jävig på grund av intressejäv, då ett beslutsorgan för forsknings- och utbildningsfrågor diskuterar läromedlets eventuella användning som kurslitteratur.
En fråga som ibland diskuteras är om anställda vid en institution skulle kunna anses jäviga att delta i omorganisation och omdimensionering av verksamheten.