Jordbruksverket fågelinfluensa

Smittskydd och djurhälsa i Sverige Hitta på sidan Skriv ut För att hantera allvarliga smittsamma djursjukdomar och uppnå en god djurhälsa måste vi arbeta både förebyggande och med bekämpning.

  • Högriskområde fågelinfluensa Alla medlemsstater i EU har ett övervakningsprogram för fågelinfluensa för både fjäderfän och vilda fåglar.
  • Fågelinfluensa restriktioner Jordbruksverket har i samarbete med SVA tagit fram information för att uppmärksamma fågelägare på smittläget för fågelinfluensa för att de ska se över sitt smittskydd.
  • Fågelinfluensa symtom Jordbruksverket: Fågelinfluensa Jordbruksverket: Veterinära författningshandboken Folkhälsomyndigheten: Fågelinfluensa hos människa.
  • Fågelinfluensa utbrott sverige Minska risken att bli smittad av ehec vid besök på en gård med djur.


  • jordbruksverket fågelinfluensa


  • Det är viktigt för att minska risken att djur och människor blir smittade och allvarligt sjuka. Det är också viktigt att vi har en övervakning och beredskap för att förhindra att allvarliga smittsamma djursjukdomar får fäste och sprids vidare. En god djurhälsa skyddar både djur och människor Genom att bekämpa sjukdomar kan vi uppnå en bra djurhälsa i Sverige vilket minskar risken för att djuren lider och för att människor blir smittade av djur eller livsmedel, till exempel av rabies eller salmonella.

    En god djurhälsa är även en förutsättning för att bromsa uppkomsten och spridningen av antibiotikaresistenta bakterier. Antibiotikaresistens En bra djurhälsa främjar även produktionen och underlättar våra möjligheter att sälja djur och produkter till andra länder. För att kunna arbeta strategiskt, långsiktigt och på ett behovsstyrt sätt med frågor inom smittskydd, djurhälsa, antibiotikaresistens och folkhälsa har vi tagit fram en strategi för dessa områden.

    En strategi är också viktig för att vi externt ska vara tydliga med vad som är vår roll, vad vi gör och vad vi vill uppnå. Jordbruksverkets ansvar för smittskydd Jordbruksverkets uppgift är att hantera vissa särskilt allvarliga smittor hos djur som orsakar sjukdomar hos djur eller människa. Vi ansvarar för kontroll och bekämpning av dessa sjukdomar hos djur. Vi ansvarar även för övervakningen av sjukdomsläget i Sverige.

    Vårt arbete med smittskydd sker i nära samarbete med bland andra Statens veterinärmedicinska anstalt SVA , Livsmedelsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen, länsstyrelserna och näringens organisationer. Folkhälsomyndigheten är samordnande myndighet när det gäller arbete med smittskyddet inom folkhälsan. Jordbruksverket har en tjänsteman i beredskap TiB med uppgift att initiera och samordna det inledande arbetet för att upptäcka, verifiera, larma och informera vid fredstida krissituationer.

    Vid höjd beredskap ska TiB fortsätta vara verksam och inrikta sin verksamhet på uppgifter som har betydelse för totalförsvaret. Fredstida krissituationer Fredstida krissituationer är situationer som: avviker från det normala drabbar många människor, stora delar av samhället eller hotar grundläggande värden innebär en allvarlig störning eller en överhängande risk för en allvarlig störning av viktiga samhällsfunktioner kräver samordnade och skyndsamma åtgärder från flera aktörer.

    Stäng Höjd beredskap Regeringen kan besluta om höjd beredskap för att stärka Sveriges möjligheter att försvara sig.

    Aktuellt läge för smittsamma djursjukdomar

    Det kan till exempel ske vid krig och konflikter i vårt närområde, eller om läget i omvärlden allvarligt påverkar vårt land eller hotar vår säkerhet och självstän­dighet. Stäng TiB är Jordbruksverkets kontakt vid akuta situationer och funktionen finns tillgänglig dygnet runt. TiB är främst avsedd för att myndigheter ska kunna ta kontakt med varandra vid fredstida krissituationer och inför och vid höjd beredskap.

    En veterinär som misstänker en allvarlig smittsam djursjukdom som lyder under epizootilagen ska alltid kontakta Jordbruksverkets TiB oavsett tid på dygnet. Observera att detta alltså enbart gäller sjukdomar som lyder under epizootilagen. Larma Jordbruksverkets tjänsteman i beredskap Telefonnummer för myndigheter, aktörer och veterinärer som behöver larma Jordbruksverkets tjänsteman i beredskap: Samtalet går via SOS-alarm.

    Allvarliga smittsamma djursjukdomar Vissa smittsamma djursjukdomar som normalt inte finns i landet kan få allvarliga konsekvenser för samhället.

    Högriskområde för fågelinfluensa i flera kommuner

    Det handlar delvis om sjukdomar som alla EU-länder är skyldiga att bekämpa. Men det handlar också om sjukdomar som vi i Sverige själva har valt att bekämpa. För dessa sjukdomar är djurhållare, veterinärer med flera skyldiga att göra vissa åtgärder för att förebygga smitta och agera på ett visst sätt om man upptäcker smitta. Ett utbrott av en allvarlig smittsam djursjukdom kan vara ett hot både mot människors och djurs hälsa och medföra stora ekonomiska förluster både för djurägare och för samhället i stort, därför har staten stora befogenheter att bekämpa sådana sjukdomar.

    Vid ett utbrott av en allvarlig smittsam djursjukdom är det många aktörer som blir involverade i arbetet med att bekämpa smittan. Djurägare, veterinärer, branschorganisationer och myndigheter har olika roller och uppgifter och det krävs ett gott samarbete för att bekämpningen ska lyckas. De flesta av de allvarliga smittsamma djursjukdomarna omfattas av epizootilagen.

    Det är en nationell lag som omfattar sjukdomar som kan utgöra ett allvarligt hot mot människors eller djurs hälsa eller medföra stora ekonomiska förluster för samhället.

    Newcastlesjuka

    Misstänker du att ett djur lider av en allvarlig smittsam djursjukdom? Anmäl det omedelbart till en veterinär. Förtecknade sjukdomar EU har en gemensam förteckning över allvarliga smittsamma djursjukdomar som utgör en risk för djurs och människors hälsa.