Ospecifika förändringar i hjärnan

Indikationer: Korttidsbehandling av jetlag hos vuxna. Insomni hos barn och ungdomar 6—17 år med ADHD där sömnhygienåtgärder har varit otillräckliga. Kontraindikationer: Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne. Varningar och försiktighet: Melatonin kan orsaka dåsighet. Melatonintabletter ska därför användas med försiktighet om det är sannolikt att effekterna av dåsighet medför säkerhetsrisker.

Vaskulär demens (blodkärlsdemens)

Äldre: Exponeringsnivån av melatonin efter oral administrering till unga och måttligt äldre vuxna är jämförbar. Oklart om väsentligt äldre personer är särskilt känsliga för exogent melatonin. Försiktighet bör iakttagas vid behandling av denna ålderskategori och individuell dosering rekommenderas. Immunologiska sjukdomar: Enstaka fallrapporter beskriver försämring av autoimmun sjukdom hos patienter som tar melatonin.

Vitsubstansförändringar normalt Vid undersökning av hjärnan med hjälp av magnetisk reso-nanstomografi ser man ofta, framför allt hos medelålders och äldre, spridda fläckformiga eller konfluerande signalförändring-ar i hjärnans vita substans.

Vit substans förändring i hjärnan barn I klinisk praxis får man tills vidare betrakta dessa förändringar som ospecifika, främst åldersrelaterade, degenerativa förändringar som hos varje enskild patient har osäker signifikans.

Förändringar i hjärnan magnetröntgen Senare års forskningsresultat har visat att personer som drabbas av blodkärlsdemens, Alzheimers sjukdom, och andra demenssjukdomar ofta har förändringar i hjärnans vitsubstans.

Melatonintabletter rekommenderas inte till patienter med autoimmuna sjukdomar. Epilepsi: Melatonin har rapporterats att både öka, minska och att inte ha någon effekt på anfallsfrekvens. Viss försiktighet bör iakttagas vid användning hos personer med epilepsi. Diabetes: Begränsade data tyder på att melatonin som intas i nära anslutning till kolhydratrika måltider kan försämra blodglukoskontrollen under flera timmar.

Melatonintabletter ska tas minst 2 timmar före och minst 2 timmar efter en måltid, helst minst 3 timmar efter en måltid hos personer med signifikant nedsatt glukostolerans eller diabetes.

Autoimmuna encefaliter och paraneoplastiska neurologiska syndrom

Graviditet och amning: Rekommenderas ej under graviditet eller till kvinnor i fertil ålder som inte använder preventivmedel. Rekommenderas inte till ammande kvinnor. Datum för översyn av produktresumén: För ytterligare information och priser se: www. Den kliniska bilden inkluderar bland annat epileptiska anfall, psykiatriska och kognitiva manifestationer, autonom dysfunktion, snabbt progredierande rörelserubbningar, cerebellär ataxi, och perifera neurologiska symtom.

Ofta finns en samtidig tumör som utlösande faktor. Utredningen avseende det neuroinflammatoriska syndromet bör ske parallellt med sökandet efter en tumör eftersom avlägsnandet av denna ofta leder till regress av det neurologiska syndromet. Vid subakut till akut insjuknande med symtom från nervsystemet bör patienten skyndsamt bedömas av neurolog då dessa sjukdomar har bättre prognos när immunmodulerande behandling sätts in tidigt.

Bakgrund Begreppet antikroppsassocierade neurologiska syndrom rymmer: Paraneoplastiska neurologiska syndrom, som har varit kända som grupp sedan talet och är tillstånd som tenderar att svara dåligt på immunmodulerande behandling och med en stark koppling till cancer. Så kallade autoimmuna encefaliter, som började karaktäriseras mot slutet av talet i och med upptäckten av NMDA-receptorencefalit, som i mindre utsträckning är kopplade till cancer och som ofta svarar bra på immunmodulerande behandling.

Både paraneoplastiska neurologiska syndrom och autoimmuna encefaliter inkluderas i denna översikt, då det finns betydande överlapp, inte minsta avseende diagnostiken. Terminologin är inte perfekt då även paraneoplastiska neurologiska syndrom till sin natur är autoimmuna och autoimmuna encefaliter inte sällan är paraneoplastiska. Avseende mer akuta syndrom som karaktäriseras av encefalitsymtom encefalomyelit, limbisk encefalit är incidensen betydligt lägre och domineras av autoimmuna encefaliter snarare än klassiska paraneoplastiska encefaliter.

Bilder av hjärnan – ett stöd i utredningen av demens

Särskilt vid autoimmuna encefaliter är tidig diagnos och behandling avgörande för att minska risken för lång vårdtid, permanenta neurologiska skador, och död. Vid mer långsamt debuterande symtom kan symtomatologi inte sällan vara skiftande, vilket kan leda till försenad diagnos. Etiologi När samtidig tumörsjukdom föreligger kan detta ofta misstänkas vara en utlösande faktor men numera läggs mer tyngdpunkt på att typen av tumör stämmer överens med vad som är beskrivet vid ett visst neurologiskt syndrom.

Det finns beskrivet att enskilda patienters neuronala autoantikroppar korsreagerar med den egna tumören, där ektopiskt uttryck av motsvarande neuronalt antigen har påvisats. Vid tumörassocierade syndrom är det inte ovanligt att neurologiska symtom uppträder innan tumören har upptäckts. En bidragande faktor kan vara att immunsvaret som orsakar de neurologiska symtomen även begränsar tumörens tillväxt.

Detta gör att grundlig undersökning avseende underliggande tumörsjukdom alltid ska göras vid klinisk bild som är förenlig med något tumörassocierat neurologiskt syndrom. Även autoimmuna encefaliter kan vara paraneoplastiska.