Genomsnittligt resultat högskoleprovet
Högskoleprovets frågeformulär. Provlokal under rast. Högskoleprovet är ett svenskt nationellt urvalsprov som skall pröva kunskaper och färdigheter från grundskolan och gymnasieskolan som behövs vid högre studier, och rangordna provtagarna efter resultat. Resultatet från högskoleprovet utgör en särskild sökandekategori till utbildningar vid Sveriges högskolor , universitet och andra eftergymnasiala utbildningsinstitutioner.
Provet kan därmed sägas ge presumtiva studenter en andra chans vid antagningen, vid sidan av slutbetyget från studier på gymnasienivå. Provet hålls två gånger per år, en gång på våren och en gång på hösten. Vårprovet äger rum på en lördag i slutet av mars eller i början av april, medan höstprovet hålls i oktober. Från och med höstterminen har höstprovet, efter önskemål från främst sjundedagsadventister , givits på en söndag.
Till stöd för utveckling och utvärdering av provets användning och kvalitet finns ett vetenskapligt råd, sammansatt av internationellt välrenommerad expertis inom relevanta områden.
Vad är genomsnittet på högskoleprovet?
Historik [ redigera redigera wikitext ] Antagning av studenter till universiteten i Sverige sköttes länge av de akademiska lärarna själva, ofta baserat på förhör eller rekommendationer, vilket innebar en hög grad av godtycke. Under talet skärptes kraven; gymnasiernas betygsättning blev mer likformig och fler skriftliga prov infördes. Dåtidens måttliga konkurrens om studieplatser gjorde det mindre viktigt att rangordna sökande än att fastställa behörigheten.
I Kompetensutredningen föreslogs att återinföra antagningstest, som ett komplement till genomsnittsbetygen. Dels för att ge behöriga utan konkurrenskraftiga betyg "en andra chans" att antas till högskola, dels för att rangordna sökande som fyllt 25 år, hade minst fyra års arbetslivserfarenhet och kunskaper i svenska och engelska motsvarande 2-årigt gymnasium — den så kallade regeln.
Provet utvecklades ursprungligen vid Umeå universitet under ledning av professor Sten Henrysson vid enheten för beteendevetenskapliga mätningar — som fortfarande håller i utveckling, provkonstruktion, utvärdering och analys av alla delprov utom det engelska läsprovet ELF, som konstrueras vid Göteborgs universitet. Provet var inledningsvis kostnadsfritt och öppet för alla, men enbart or kunde använda poängen för urval till studier.
Sedan är provet öppet för alla, och alla kan använda provresultatet vid ansökan. Antal provtagare Anmälningsrekordet vid ett enskilt provtillfälle är från vårterminen då 88 personer anmälde sig till högskoleprovet. I början av talet var det ungefär personer per år som genomförde provet.
Normeringstabeller
Provet minskade sedan i popularitet och åren och var antalet personer som genomförde provet omkring 60 per år. En ny topp kom på talet, med cirka anmälda per år. Inställt provtillfälle Enda gången ett högskoleprovstillfälle ställts in var vårterminens provtillfälle , som ställdes in med anledning av Coronavirusutbrottet — Ett femte provpass är ett så kallat utprövningsblock, som innehåller nya uppgifter som ska testas inför kommande prov.
Provtagarna får inte veta i förväg vilket pass som innehåller utprövningsuppgifter. KVA — 20 uppgifter — prövar förmågan att göra kvantitativa jämförelser inom områdena aritmetik, algebra, geometri, funktionslära och statistik.
NOG — 12 uppgifter — prövar förmågan att tänka logiskt med hjälp av matematiska problem. DTK — 24 uppgifter — prövar förmågan att förstå och tolka diagram , tabeller och kartor. LÄS — 20 uppgifter — prövar förmågan att förstå texter på svenska. MEK — 20 uppgifter — prövar förmågan att sätta in ord och uttryck i ett sammanhang. ELF — 20 uppgifter — prövar förmågan att förstå texter på engelska.
Sammanlagt innehåller provet sedan alltså frågor utprövningsfrågorna oräknade. ORD-delen utökades från 30 till 40 uppgifter och NOG från 20 till 22, medan LÄS- och ELF-proven minskades från 24 till 20 uppgifter, vilket resulterade i att det sammanlagda antalet uppgifter nu stannade vid — oräknat det extra delprov med utprövningsuppgifter som hädanefter ska ingå i provet utan att inräknas i resultatet.
Nu introducerades också andra rutiner för utprövning av nya uppgifter.
Antagningspoäng och statistik
Dittills hade nya uppgifter testats i separata prov anordnade för gymnasieelever, vilket hade nackdelen att dessa inte kunde förutsättas vara fullt ut motiverade att göra ett prov de inte själva hade någon direkt nytta av. Från utprövas nya uppgifter istället som en del av det reguljära provet, där provtagarna — som inte får veta vilka delprov som "räknas" och vilka som är utprövningar — kan förväntas vara fullt motiverade, varför testvärden bör ge mer tillförlitliga data om uppgifternas svårighetsgrad.
Delprovet LÄS fick fortsatt 20 uppgifter, men två av de fem texter som används kortades betydligt. Sedan hösten publiceras officiella facit istället några dagar efter provdagen på studera.