Olagliga böcker
Inom till exempel medicin handlar det om 95—96 procent av all forskning, berättar Zakayo Kjellström, som skriver en doktorsavhandling om fenomenet på Umeå universitet. Han talar om en snabb tillväxt.
Grip till varje pris
För Sci-Hub, ett av de största skuggbiblioteken, ökar användningen exponentiellt, också i Sverige. År låg antalet svenska nedladdningar på runt 1 , för att sex år senare landa på 60 —70 Hur utvecklingen har sett ut sedan är inte känt, men ny statistik har utlovats. Samtidigt växer floran av sajter. Sedan Biblioteksbladet intervjuade Zakayo Kjellström för tre år sedan har ett nytt, stort skuggbibliotek dykt upp: Annas Archive.
Och de har resurser.
På nätets skuggsida är vetenskapen öppen på riktigt
De håller till exempel på med träningsmaterial för språkmodeller, byggda på all världens kunskap. De ser inte sig själva som ett skuggbibliotek, eller som ett alternativ, utan snarare som början på ett slags universellt bibliotek. Det är en enorm ambition, och av ett helt annat slag än den som till exempel Pirate Bay hade, som man ibland har liknat skuggbiblioteken med. Så vilka använder sig av de här olagliga plattformarna?
När det gäller Sci-Hub specifikt utgör humanisterna en minoritet. Zakayo Kjellström förklarar det med att humanistisk forskning tenderar att vara mer bokbunden än naturvetenskaplig, och Sci-Hub har bara artiklar. Medicinare och kemister är särskilt aktiva. Sommaren undersökte han nedladdningarna på Sci-Hub, och såg att medicinska artiklar dominerade starkt.
Ideologiska drivkrafter bakom skuggbiblioteken En förklaring till den medicinska dominansen kan vara ekonomisk: De stora tidskrifterna, New England Journal of Medicine, Lancelot, Nature, Science, är alla väldigt dyra. Och en hel del av deras material är fortfarande låst.
Österrikiska berättelser under tiden för olagliga strider
Man upplever att forskningen kommodifieras; att den säljs och köps på ett sätt som inte är gynnsamt om vetenskapen ska fortskrida som den borde göra. Det finns med andra ord uppenbart demokratiska aspekter av skuggbiblioteken. De som startar och driver dem har också generellt starkt ideologiska drivkrafter. I ett manifest som flera av dem har publicerat motiverar de sin verksamhet med betalväggarna och förlagens enorma vinstmarginaler.
Kostnaden för den kan ibland vara absurd, inte bara för privatpersoner och enskilda institutioner, utan också mer generellt för det globala syd. Vad som driver den olagliga nedladdningen är dock inte bara bristen på tillgänglighet. Den är nog inte ens huvudfaktorn, tror Zakayo Kjellström — hade den varit det borde vi ha sett en nedgång i takt med utvecklingen mot öppen vetenskap.
Viktigare är nog tjänsternas användarvänlighet. Även rätt effektiva system är krångliga: institutionella inloggningar, proxyservrar. Om jag kan ladda ner en artikel med endast ett klick, i stället för femton, kommer jag att göra det. Forskarens arbetssituation är ofta pressad och stressig, påpekar han, och kraven på produktivitet stora.
Kan det vara olagligt att ladda ner serietidningar och böcker från internet?
Man vill helst inte behöva vänta i tre dagar på ett fjärrlån. I tidsbristen hittar vi nog också huvudorsaken till att just medicinare är överrepresenterade bland användarna, enligt Zakayo Kjellström.
Oftast är du som medicinsk forskare också praktiserande läkare, och de två benen gör att din tid blir splittrad. Brådskan blir samtidigt mer påtaglig när den relaterar till patientvård: som läkare måste du verkligen vara uppdaterad. Drivkrafterna bakom skuggbiblioteken är ofta ideologiska och det finns en vilja att sprida det som de anser tillhör allmänheten, berättar Zakayo Kjellström.
Foto: Filip Erlind Det pågår försök att stoppa skuggbiblioteken, men det är en hopplös uppgift, menar Zakayo Kjellström. De vilar på robust infrastruktur. För ett par år sedan grep FBI två administratörer för Z-Library i Argentina, och sajten stängdes ned — bara för att snart dyka upp igen, fast nu på the dark web, alltså delar av internet som inte är tillgängliga med en vanlig webbläsare.