Bästa boktips
Rosling är mer aktuell nu än då Lotta Borg, överläkare i psykiatri, medicine doktor vid Karolinska institutet och lektor vid Uppsala universitet. Boken är om möjligt mer aktuell nu än när den kom När jag läste om Factfulness för någon månad sedan blev jag så brutalt påmind om vikten av att alltid värdera och ta ställning till all den information som vi dagligen bombarderas med.
I tider av pandemier och krig är det lätt att frestas av alternativa fakta och av att antingen bagatellisera eller måla upp katastrofscenarier som inte har någon grund i fakta och forskning. Hans, Anna och Ola påminner oss på ett ödmjukt sätt om att tänka själva och kolla upp fakta. De finns överallt omkring oss. Jag hade förmånen att få resa med Hans Rosling till Tanzania under kursen i globalmedicin på termin 11 av läkarlinjen.
Våra bästa boktips för hösten
Den starkaste känslan som följde mig genom hela boken är att jag hade önskat att Hans hade fått leva längre och att vi hade haft tillgång till hans enorma klokskap och balanserade, faktabaserade världsbild under den gångna pandemin och det pågående kriget i Ukraina. Jag läser sällan populärvetenskapliga böcker, men den här tycker jag om. Den tar en titt på hur ärliga några av de största forskarna, från Gregor Mendel till Joseph Lister, var med sina data, i sina samarbeten, och i sina publikationer.
Andra är skrämmande.
Årets bästa boktips - det här är den enda listan du behöver
Banting och Best gjorde några extremt oetiska val för att bli först med insulin, och blev sedan livslånga ovänner över vem som egentligen gjort upptäckten. Forskningsfusk är ett allvarligt problem, och det är lätt att skylla på pressen i dagens akademiska värld. Men att några av de största upptäckterna nästan inte kom till på grund av etiska problem och fusk är oväntat.
Stora upptäckter behöver inte vara en Eureka-upplevelse, utan kan komma till i en långsam, och kanske jobbig process. Och det kan man ju relatera till.
Årets bästa boktips
Eller hur? Thrillern väckte intresse för arkeologi Helena Malmström, forskare inom arkeogenetik vid Uppsala universitet. När jag var i åttaårsåldern fick jag en liten bok av min mormor om historiska gåtor. Den handlade bland annat om hur man hittade Tutankhamun och var illustrerad med kartor och bilder av utgrävningar.
Mina bästa boktips
Senare när jag gick i gymnasiet läste jag en bok som fick mig att inse hur mycket man kan få reda på om människor och händelser långt tillbaka i tiden. Boken handlar om Lindowmannen, ett ungefär två tusen år gammalt mosslik som hittades i en torvmosse i nordvästra England i mitten av talet. Man får följa arbetet med att undersöka och tolka fynden. Det är superspännande!
Utan att spoila kan jag berätta att Lindowmannen blev dödad på tre olika sätt.
När boken skrevs hade arbetet med att använda dna-metoder knappt kommit i gång. Just i fallet med Lindowmannen skulle det inte ha varit till någon större hjälp eftersom han låg i en sur miljö. Där bryts dna ner ganska snabbt. I andra sammanhang har dna-metoderna varit helt omvälvande. Vi kan se släktskap mellan individer och andra saker som vi annars aldrig hade kunnat se.
Den utvecklingen hade jag förstås inte kunnat föreställa mig som barn. Men redan då hade jag bestämt mig: Tänk vad mycket vi kan ta reda på — det här är det enda jag vill hålla på med! Så har det alltid varit. Det har liksom inte funnits något alternativ. Den tar ett helhetsgrepp, inte bara rent vetenskapligt, på periodiska systemets historia för grundämnena tyngre än uran.
Förutom spännande experiment och viktiga upptäckter presenteras personerna bakom. Dessutom får vi lära känna ett stort antal andra forskare och viktiga personer som ofta glömts bort i historieskrivningen.