Svininfluensa barn
Benämning av influensapandemier: Svininfluensan, Hongkong-influensan, Asiaten, Spanska sjukan, Ryska snuvan. Sidans information Denna information gör inte anspråk på att vara heltäckande eller ständigt uppdaterad utan syftar till att ge en överblick över smittsamma sjukdomar av betydelse för smittskyddsarbete. Influensa är en luftvägsinfektion som återkommer regelbundet varje vintersäsong.
Många drabbas vilket somliga år leder till hög sjukfrånvaro och överdödlighet bland äldre. Influensavirus har en förmåga att förändra sig och kan därför orsaka mer omfattande epidemier vissa år. Med oregelbundna intervaller anpassas influensavirus från andra djurarter till att infektera människor.
Barn dog av svininfluensa?
Då finns möjligheten att en pandemi uppstår. Vad orsakar influensa och hur sprids den? Influensasjukdomen orsakas av att influensavirus infekterar luftvägarna. Det finns fyra influensavirustyper: A, B, C och D. Influensa A och B, ger upphov till den typiska influensasjukdomen.
Så farlig är svininfluensan för barn och gravida
Influensa C orsakar oftast mycket milda symtom och ingår därför inte i någon ordinarie sjukdomsövervakning. Influensa D har inte påvisats hos människa, men hos flera däggdjursarter och är vanlig hos boskap. På influensavirusets yta finns det två molekyler som är avgörande för immunförsvarets möjlighet att känna igen och bekämpa viruset och därmed för smittsamheten: hemagglutinin H och neuraminidas N.
Ytmolekylerna förändras lite mellan varje säsong och därmed skyddar inte alltid den immunitet man fått från tidigare influensainfektioner. De influensatyper som återkommer varje vinter kallas säsongsinfluensa. Virus sprids som aerosol-, dropp- eller kontaktsmitta. Aerosol och droppar uppstår vid hosta eller nysning. Då kan viruspartiklar finnas kvar i luften en kortare tid men smittsamhet avtar snabbt med avståndet från den som hostat eller nyst.
Vid aerosolsmitta krävs mindre virusmängd jämfört med de andra smittvägarna eftersom aerosoler lättare nå nedre luftvägarna. Torr luft gynnar spridning via aerosol eftersom kall luft innehåller mindre fuktighet än varm och då kan partiklarna stanna i luften längre innan de faller till marken. Därför sprids influensa i Sverige och övriga tempererade länder huvudsakligen under den kalla årstiden.
Vi är också mer inomhus tillsammans under vintern, vilket sannolikt bidrar till smittspridningen. Smittsamheten börjar redan dygnet innan man får några symtom och är som högst när man är som sjukast. En tumregel är att man är smittsam så länge man har feber. Små barn som har influensa för första gången och inte har något tidigare skydd mot infektionen utsöndrar också mycket virus.
Frågor och svar om säsongsinfluensavaccin för barn
Under säsongsinfluensatider har många en kortvarig virusutsöndring utan att få symtom. Risken för att bli sjuk om man blir smittad ökar desto mer virus man utsätts för. Du kan läsa mer om influensasmitta på Vårdguiden. Inkubationstiden för influensa är kort, oftast mellan ett till tre dygn. Symtom och komplikationer Typisk influensa börjar plötsligt med frossa, snabbt stigande feber ofta upp över 40 grader, allmän muskelvärk och huvudvärk, och påtaglig sjukdomskänsla.
Därefter tilltar symtom från luftvägarna, främst torrhosta som förvärras genom att slemhinnan i luftvägarna angrips. Små barn kan få mer av svullna tonsiller och ont i halsen när de sväljer än vuxna. Symtom från mag- och tarmkanalen som kräkningar och diarré förekommer också, men är vanligare hos barn. Alla blir dock inte så sjuka, en del märker sannolikt inte av att de är infekterade och för andra kan det mer likna en vanlig förkylning.
Enstaka patienter blir allvarligt sjuka av influensa.
Detta gäller framförallt patienter som har underliggande riskfaktorer såsom graviditet, kronisk hjärt- eller lungsjukdom, nedsatt immunförsvar eller annan svår, kronisk sjukdom och hög ålder.