Installerad effekt vindkraft 2022
För vindkraft i allmänhet, se Vindkraft. För vindkraftverks tekniska uppbyggnad, se Vindkraftverk. I delar av det skånska slättlandskapet utgör vindkraftverk numera en vanlig syn. Elproduktion med vindkraft i Sverige Vindkraften har vuxit snabbt sedan Vindkraft i Sverige med utveckling av den moderna vindkraften började i mitten av talet men det dröjde innan den började användas i större skala.
Det sker en snabb teknikutveckling. Den tydligaste trenden är att vindkraftverken blir större i alla avseenden såväl när det gäller installerad effekt, höjd och rotordiameter. Sett i ett internationellt perspektiv har vindkraftsprojekt i Sverige förhållandevis höga navhöjder. Det kan förklaras med att nya vindkraftsparker ofta byggs i skogslandskap vilket gör det viktigt att komma upp i höjd för att minska turbulens och nå vindar som bromsats mindre av skogen.
Sverige är indelat i fyra elområden. Vindkraftens installerade effekt fördelad på elområdena från norr till söder framgår av bilden över Installerad effekt per elområde.
2023 ett bra år för svensk vindkraft
Ny produktion lokaliseras i stor utsträckning till de norra delarna av landet där det finns utrymme att bygga stora vindkraftparker. Piteå kommun har störst installerad effekt från vindkraft med MW. Näst störst effekt har Örnsköldsviks kommun med MW. Vid utgången av fanns 5 större vindkraftverk i Sverige med en sammanlagd effekt 16 MW. Andelen av elanvändningen från vindkraft varierar då mellan 35 och 45 procent.
För räknar Svenska kraftnät med — TWh vindkraft beroende på scenariealternativ vilket innebär 40—69 procent av elanvändningen från vindkraft. Inspirerat av den vindkraftsutveckling som pågick i västvärlden föreslog års statliga Bränsleutredning att en försöksanläggning för vindkraft skulle byggas vid Ölands Södra udde.
Vanliga frågor om vindkraft
Olle Ljungström — I det inledande arbetet ingick tekniska studier, vindprospektering och att låta Saab-Scania uppföra ett försöksaggregat om 60 kW vid Kalkugnen vid norra Upplandskusten nära Älvkarleby. De första stora vindkraftverken byggdes för energiforskningsprogrammet av Karlskronavarvet i Maglarp i Skåne byggherre Sydkraft och av KMW vid Näsudden på Gotland byggherre Vattenfall Efter folkomröstningen om kärnkraften avtog det politiska intresset för förnybar elproduktion, varför den tidigare offensiva vindkraftssatsningen för lång tid gick över i ett skede av forskning, utredning och bevakning.
Maglarp-Näsudden slutfördes och utvärderades. Bland de forskningssatsningar som fortsatte märks elteknikforskningen vid Chalmers, som gjort pionjärinsatser beträffande många av de lösningar som senare slagit igenom i branschen. Forskning om aerodynamik vid Flygtekniska Försöksanstalten numera FOI har bland annat resulterat i vingprofiler som används i en stor del av världens vindkraftverk.
Forskare vid Uppsala universitet utvecklade den datormodell för vindkartering.
Elproduktion i Sverige
Ett ökat intresse för vindkraft började göra sig gällande i Sverige i början av talet, i första hand som ett resultat av de framgångar som vindkraften fått utomlands. Det ökade intresset ledde även till industriella utvecklingsprojekt och försök till kommersiell etablering. Den svenska sol- och vindkraftens kapacitetsfaktorer — Årsmedelvärde och under topplasttimmen.
Ett systerverk uppfördes i Tyskland. Under namnet Näsudden II kom också denna Vattenfallsägda anläggning att under en tid inneha världsrekordet i elproduktion för vindkraftverk. Utvecklingen fortsatte i det norsk-svenska Scanwind, som uppförde ett tiotal verk utanför Trondheim. Typen var avsedd för havsbasering.
GE har därefter avvecklat det övertagna konstruktionskontoret.