Svälta sig smal
Lyssna Fråga Hej! Jag är en tjej på 15 år och jag har mått väldigt dåligt på sistone. Jag tror att jag håller på att utveckla en ätstörning och tankar kring mat och min kropp tar över mitt liv. Jag känner att jag inte kan berätta för någon för mitt tankesätt kring detta är så invecklat och komplex att jag knappt förstår mig på mig själv. Jag har alltid varit den mindre attraktiva vännen och eftersom min ansikte är något jag inte har kontroll över känner jag att min kropp är något jag kan ändra.
Denna idéen om att gå ner i vikt och banta började som en lite oskyldig grej för ungefär ett årsedan. Nu svälter jag mig själv och hettsäter när jag inte klarar av dieten längre.
Jag håller på att utveckla en ätstörning
Efter jag hettsätit går jag omkring med en grov ångest och klump i magen i 2 dagar och mår bara allmänt skit. Vet inte om detta var en fråga men var tvungen att lätta på hjärtat. Svar Hej, tack för ditt brev. Du hade inte skrivit någon e-mailadress så kunde inte svara direkt till dig.
Det är faktiskt allvarliga varningstecken. Detta har börjat för ca 1 år sedan, så du fastnar allt mer i ett komplicerat ät och tankemönster.
Går kroppen in i svältläge om den får för lite mat?
Börjar man trassla med vikt och mat, så kan man hamna i en ätstörning. En ätstörning är inget att leka med, utan är en allvarlig sjukdom med svåra konsekvenser för kroppen och psyket, och är svårt och tidskrävande att ta sig ut om man väl fastnat där. Vilket ger ångest efteråt, precis som du beskriver Man behöver äta frukost, lunch och middag, och mellanmål. Särskilt då man växer och utvecklas.
Det är viktigt att du äter som du ska. När man börjar gå ned i vikt får man i början ofta positiva reaktioner från omgivningen, man tycker att man mår bra och har kontroll över sitt ätande och tränade.
Vad händer i kroppen?
Man jämför med andra, ser dem som "smalare och finare" och vill gå ner liiiite till Tankarna handlar allt mer om mat och träning. Sedan tappar man kontrollen, man vill bara gå ner mer och mer, får allt mer ångest över att äta rätt, äta för mycket, rädsla att gå upp, kroppsfixeringen förvärras osv. Kanske blir så att mensen försvinner, om man inte har fått mens ännu, då stannar den utvecklingen upp.
Allt mer tankar på mat och vikt eller rädsla över att äta fel saker, försöker undvika fett och socker, kanske börjar kräkas efter mat, mår illa då man ätit, kroppsfixerad, väger sig ofta, hoppar över måltider, tränar mycket, ångest då man inte tränat osv. Du skriver att du inte kan berätta för någon för att det är så invecklat, men inom psykiatrin ärt man "van" vid att det kan vara så.
Man fryser, får kalla händer och fötter, kroppen ställer in sig på svält, ämnesomsättningen sänks, hjärtfrekvens och blodtryck sänks, pulsen går ner. Hjärtat är ett av de organ som drabbas hårt vid ätstörning. Längre fram så börjar brösten försvinna, du kanske inte börjat utveckla så mycket bröst ännu, och då stannar den utvecklingen upp. Håret på huvudet tunnas ut samtidigt som man börjar få ökad behåring på kroppen.
De fysiska och psykiska konsekvenserna börjar bli allt svårare, ångest, depression, sömnsvårigheter med mera. Så ta hjälp att stoppa ditt tänkande och ditt beteende, ta dina tidiga symtom på allvar. Prata med dina föräldrar, berätta om din rädsla och dina tankar, det du hamnat i är allvarliga tecken på ätproblematik. Och då ingår det i symtombilden att tänka på detta sätt. Tar man det på allvar i tid så är det lättare att bryta.
Du kan behöva hjälp och stöd att bryta denna negativa spiral och våga äta igen, ha fokus på annat än kropp och vikt.