Test av kräftor
Läs senare Just nu är det kräftsäsong och många svenskar frossar i det älskade skaldjuret som fångas i både svenska vatten och importeras från länder som Turkiet och Spanien. Men kan man helt bekymmerslöst tugga i sig mängder av kräftstjärtar, kräftsmör och högljutt sörpla i sig resten? Testfaktas nyhetsbyrå har låtit Eurofins i Lidköping analysera förekomsten av så kallade PFAS-kemikalier i åtta fabrikat av frysta och färska kräftor som säljs i svenska butiker.
PFAS kopplas samman med ett sämre immunförsvar hos barn, leverskador och sköldkörtelrubbningar.
Kräfttesternas kräfttest
PFAS kallas ibland evighetskemikalier eftersom de inte bryts ned i naturen och lagras i kroppen hos djur och människor. Under senare år har studier som påvisat PFAS-förorenat dricksvatten på flera ställen i Sverige fått stor uppmärksamhet. Jämfört med många andra länder hämtar vi i Sverige en stor andel av vårt dricksvatten från insjöar, åar och brunnar.
Stora mängder PFAS har också uppmätts i vattendrag och fiskbestånd som ligger nära flygplatser där brandskum, som innehåller PFAS-kemikalier, använts vid övningar. För livsmedel finns inget motsvarande gränsvärde. I stället utgår man från ett riktvärde för intag per kilo kroppsvikt och vecka. Resultatet är entydigt. Den sammanlagda uppmätta halten uppvisar kraftigt förhöjda värden för de svenska kräftorna i testet.
Testfakta har utifrån mängden kräftkött och kräftsmör som kräftorna innehåller räknat ut hur många kräftor som en person på 70 kg kan äta under en vecka, innan man når EFSA:s riktvärde. För de svenska kräftorna motsvarar riktvärdet då 22 till 46 gram — vilket omräknat till antal är ungefär 3 till 5 svenska kräftor cirka 9 gram ätbart per kräfta. Vi har då inte tagit hänsyn till att PFAS-nivåerna i smöret är avsevärt högre än köttet, vilket betyder att antalet kräftor tills man når riktvärdet är lägre än så.
Topptestade kräftor till kampanjpris
Motsvarande antal för de importerade kräftorna är 64 till 1 kräftor. Det är ett resultat som manar till eftertanke, säger Torbjörn Synnerdahl, projektansvarig på Eurofins. Då ska man också komma ihåg att testet inte väger in andra källor till PFAS, som till exempel dricksvattnet och andra livsmedel. Samtliga kräftor ska enligt producenternas information på förpackningarna vara vildfångade i olika miljöer.
Det skulle inte vara lika överraskande om en odlad och importerad kräfta hade lägre värden. Odlad fisk brukar också ligga lägre än vildfångad, säger Torbjörn Synnerdahl.
Även han reagerar på att skillnaderna i PFAS-halterna mellan de svenska och importerade kräftorna är så stora, trots att samtliga uppges vara viltfångade i sina respektive geografiska miljöer. Han skulle gärna se en kompletterande analys av bekämpningsmedel, antibiotika och tungmetaller i kräftorna.
Stort test: ° arets godaste kräftor
Hur ska man som konsument tänka? Vad gäller kräftorna tycker jag att man ska begränsa intaget av kräftor med höga PFAS-halter och samtidigt fråga vad man vet om andra miljöföroreningar i de kräftor man köper. Sätt press på leverantörerna. Bakgrund PFAS PFAS poly- och perfluorerade alkylsubstanser är ett samlingsnamn för en grupp kemikalier som finns överallt i vår omgivning, i till exempel stekpannor, skor, regnkläder, brandskum och kosmetika.
Totalt finns cirka 5 olika PFAS-ämnen, men endast en bråkdel av dem är testade ur ett hälsoperspektiv.
Bäst i test: Här hittar du de godaste kräftorna i Bromma
Forskningen kring PFAS är fortfarande i sin linda när det kommer till de långsiktiga effekterna, men allt fler studier pekar på en ökad risk för negativa hälsoeffekter som sämre immunförsvar hos barn, leverskador och hormonstörningar. Studien visade att svenska tonåringar låg i topp och i alla länder — utom Spanien — överskreds gällande riktvärden.
Enligt studien tycks det finnas ett samband mellan höga PFAS-nivåer och stort intag av ägg, fisk, inälvsmat och lokalproducerad mat.