Regenternas kronor

Bihang till riksdagens protokoll Nr Maj:ts proposition nr Intill år har i rikshuvudboken bland statens tillgångar endast redovisats värdet av den statens fasta egendom, som disponeras av de affärsdrivande verken. En samlad översikt över statens tillgångar har sålunda icke kunnat erhållas ur statsbokföringen. I stället hava alltsedan år periodvis upprättats tablåer över ungefärliga värdet av statens fasta och lösa egendom.

Då denna form för redovisning av statens fasta egendom allmänt ansetts otillfredsställande, har frågan om utvidgad redovisning i rikshuvudboken av sådan egendom sedan länge varit föremål för ingående utredningar. Sedan riksräkenskapsverket år avgivit slutligt förslag i ärendet, förelädes frågan års riksdag, vilken i enlighet med Kungl. Maj:ts proposition nr fattade beslut om inrättande av en statens allmänna fastighetsfond riksdagens skrivelse nr Å denna fond skulle med vissa undantag redovisas de kronans fastigheter, som voro ställda under fångvårdsstyrelsens, utrikesdepartementets, medicinalstyrelsens och byggnadsstyrelsens förvaltning.

För envar av dessa myndigheter skulle upprättas en särskild delfond. För lokaler i fonden tillhörande eller för fondens medel förhyrda fastigheter, som voro upplåtna åt statliga myndigheter, skulle fonden erhålla ersättning genom anslag, som skulle anvisas under »verkliga utgifter» å de olika huvudtitlarna. Hyror och arrenden för till enskilda upplåten, fonden tillhörande fast egendom skulle direkt inflyta till fonden.

Från fonden skulle utgå kostnaderna för fastigheternas underhåll ävensom för förhyrande av lokaler åt vissa statens ämbetsverk. Av fondens inkomster skulle avsättning ske till en förnyelsefond, avsedd att täcka förnyelsekostnaderna. Det överskott, som därefter uppstode, skulle redovisas å riksstatens inkomstsida såsom fondens avkastning. Bestämmelser angående förvaltningen av fonden fastställdes genom Kungl, brev den 15 juni , vari föreskrevs bland annat, att statens allmänna fastighetsfond skulle omfatta dels fastigheter, vilka uppföras eller förvärvas med anlitande av å riksstaten uppförda anslag för kapitalökning å fastighetsfonden och dels andra staten tillhöriga fastigheter, beträffande vilka Kungl.

Stulna regalierna tillbaka i Strängnäs

Maj:t särskilt förordnat, att de skola tillhöra fastighetsfonden. Vidare förordnade Kungl. Maj:t i samma brev, att å byggnadsstyrelsens delfond av fastighetsfonden bland annat skulle redovisas vissa nybyggnader Kungl. Maj:t ville, sedan byggnaderna färdigställts, på framställning av byggnadsstyrelsen och efter hörande av vederbörande myndigheter upptaga till förnyat övervägande frågan örn dessa byggnaders ställning i förvaltnings- och redovisningshänseende.

För bland annat sistnämnda fastigheter skulle å fonden redovisas endast byggnadsvärde men icke markvärde. Med anledning av att å fastighetsfonden sålunda även uppfördes värdet av sådana byggnader, vilka rättsligt sett icke för sig vore att anse som fast egendom, uttalade riksdagen i sitt beslut angående fondens inrättande, att detta förhållande givetvis icke kunde innebära någon förändring i denna egendoms rättsliga ställning.

Fastigheter, som tillhöra av statsmyndigheter förvaltade donationsfonder och stiftelser bokföras sedan flera år tillbaka i regel i vederbörande myndigheters huvudböcker och i rikshuvudboken såsom tillgångar för respektive diversemedelstitlar, däribland vissa fastigheter tillhörande nationalmuseum, Uppsala universitet, karolinska mediko-kirurgiska institutet och institutet och förskolan för blinda å Tomteboda.

Världens rikaste kungligheter

Dylika tillgångar ingå alltså icke i statens bokförda nettoförmögenhet. Enär en fullständig redovisning i rikshuvudboken av all sådan staten tillhörig fast egendom, som fonden vore avsedd att omfatta, endast borde genomföras successivt, uteslöts vid års beslut, dels sådan fast egendom, som lämpligen borde redovisas å annan produktiv fond, dels ock tills vidare byggnadsvärdet å fastigheter tillhörande slottsstaten och försvarsväsendet, vetenskapliga institutioner vid Uppsala och Lunds universitet samt lotsverkets byggnader och ett flertal mindre fastighetsgrupper.

Svenska kungar tidslinje Three Crowns (Swedish: tre kronor) is the national emblem of Sweden, present in the coat of arms of Sweden, and composed of three yellow or gilded coronets ordered two above and one below, placed on a blue background.

Forntida kungar Kronan är ett tecken på konungslig ära och värdighet, spiran visar kungens världsliga makt, riksäpplet symboliserar att Gud insatt kungen som regent över ett stort och kristet rike medan svärdet ska visa att kungen frimodigt ska beskydda det goda och straffa det onda.

Sveriges kungar släktträd The Siege of Tre Kronor (Swedish: Belägring av Tre Kroner, Danish: Belejringen af Tre Kroner), or the Siege of the Royal Castle in Stockholm, was a siege of the Tre Kronor Castle in Stockholm lasting from 17 October to 9 May between the Kalmar Union and Sten Sture the Elder's Swedish rebellion.

Vad angår universiteten förordnade Kungl. Maj:t den 15 november om utredning av frågan, i vad mån och på vad sätt fastigheter som disponerades av universiteten borde — utöver vad som skett på grund av Kungl. Maj:ts beslut den 15 juni angående inrättande av statens allmänna fastighetsfond —- upptagas till redovisning å fastighetsfonden. Universitetens ställning i redovisningshänseende.

Sök i tre ordböcker på en gång

Den redovisning av universitetens fastigheter, som för närvarande sker, är tämligen bristfällig. Den äger rum i två olika former. Den ena utgöres av de förut omnämnda sedan periodvis upprättade tablåerna, vilka pläga införas i ett statsutskottets memorial. Det sista av dessa upprättades av riksräkenskapsverket år samt återfinnes i statsutskottets memorial nr I dessa tablåer plägar upptagas bland annat värdet å all fast och lös egendom, som hör till universiteten, oberoende av om den omedelbart begagnas för dessas ändamål eller hör till donationer eller fonder, givna till universiteten.