Skådespelare malmö stadsteater
Kulturmiljöprogram Stadsteatern i Malmö, Malmö Opera När Malmö Stadsteater, dagens Malmö Opera, stod färdig i september uppfyllde det stadens önskan om en alldeles ny mötesplats för konstnärliga upplevelse, en folkteater, med plats för föreställningar och konsertupplevelse. Det stora byggnadskomplexet fyllde också anspråken om en monumental fondbyggnad vid Fersens vägs södra del. De hade deltagit i de olika arkitekttävlingar som utlysts för stadsteatern och tilldelats första respektive andra plats.
Tillsammans hade de fått uppdraget att svara för den slutliga utformningen. Den komplexa byggnaden med alla sina delar står idag som en av landets bäst bevarade teaterhus, präglad av de nya idéer som utvecklades under —talen och den tidens modernistiska arkitekturstil.
Tanken på en ny teaterbyggnad, som ersättning för den vid Gustav Adolfs torg, tog fart under början av talet. På talet anlitades arkitekten Sigurd Lewerentz och ett förslag presenterades som skulle utgöra underlag för internationell arkitekttävling. Först några år in på talet utlystes tävlingen.
Lydia Ahlsén
Den vanns av Sigurd Lewerentz. Byggnadskommitténs ledord för det nya teaterhuset var att det skulle bli en folkets teater där kontakten mellan publik och skådespelare skulle stärkas. En av de främsta företrädarna för det nya synsättet var kommitténs socialdemokratiska ordförande Emil Olsson. Stor vikt lades vid att teatern skulle kunna anpassas efter olika behov och att den skulle fungera såväl för intima kammarspel och stora uppsättningar som för konserter med symfoniorkester.
Inspiration till de tekniska lösningarna hämtades från kontinenten, bland annat för utformningen av en vridscen. Efter ytterligare diskussioner beslutade byggnadskommittén att de slutliga ritningarna skulle tas fram av arkitekterna Lewerentz, Lallerstedt och Helldén. Byggnaden kan ses som en kompromiss där Lewe-rentz stod för utformningen av den väl genomtänkta scenen och salongen medan Erik Lallerstedt och David Helldén svarade för byggnaden i stort och gestaltningen av foajéer och administrativa lokaler.
Scenbyggnaden med sin ansenliga höjd dominerar medan de andra byggnadsdelarna är lägre och varierar i våningsantal.
Kejsarens nya kläder
Huvudentrén med foajé vänder sig mot norr och Fersens väg. Här finns också restaurangflygeln, vars takterrass på ett typiskt sätt speglar funktionalismens arkitektur. Invid restaurangen finns byggnadsdelen med den lilla scenen, Intiman, som nås från den bakomliggande teaterparken. Administrations- och verkstadsdel upptar komplexets södra del. Fasaderna har olika uttryck. Mest påkostad är foajédelen med stora glaspartier och väggar klädda med Ekebergsmarmor.
Vår historia
De övriga fasaderna är i ljus korrugerad eternit alternativt gult tegel. De blankfernissade fönster-bågarna i ek eller teak är typiska för talet. Med plats för teaterbesökare Byggnaden har en av Europas större scener med en yta av kvadratmeter och en vridscen, vars diameter är 20 meter. Förscenen, som är höj- och sänkbar, kan användas för att förlänga scenen eller som orkesterdike.
Interiören är mycket påkostad till sitt utförande och materialen är exklusiva. Foajén har en karaktär av festsal där dekorativt utformade trappor med smidesräcken leder upp till foajéns andra våning. Golven har parkett där band av vit Ekebergsmarmor delar in golvytan i fält. Inredningen följer ett färgtema i svart, vitt och grått. Salongens stolsinredning är dock traditionsenligt i rött.
Stora salongens väggar och tak är klädda med lönnfanér.
Skådespelare
Den praktfullt utformade armaturen intar en särställning. Här finns Edvin Öhström stora glasplafond och David Helldén olika glasarmaturer, allt tillverkat vid Orrefors glasbruk. Helldén har också svarat för mycket av övrig inredning, bland annat foajéns glasmontrar och bänkar. Även mönstret i möblernas tyg, vars motiv hämtats från den grekiska teatern, är framtaget av Helldén.