Jordbrukspolitik sverige

Ulriksdals Slott, 81 Solna Org. Det krävs en genomgripande reform där Pelare 1 — gårdsstöden, tas bort och ersätts med stöd till de lantbrukare som producerar kollektiva nyttigheter. Det krävs även rättvisa regler som gäller för alla. I stället för att som idag dela ut arealbaserade stöd oberoende av prestation ska stödet bygga på att åtgärder genomförs för att nå gemensamma mål.

WWF anser att CAP bör baseras på fyra principer: Förorenaren betalar Principen om att förorenaren betalar innebär att den som orsakar skador i miljön ska betala uppkomna samhällsekonomiska kostnader. Konkurrens ska ske på lika villkor och det finns ingen anledning att betala någon för att följa lagarna, vilket sker med dagens jordbrukspolitik.

EU – Jordbruk, skog och fiske

Kollektiva nyttigheter Principen om att gemensamma resurser ska användas för kollektiva nyttigheter säger att skattepengar ska reserveras för att säkra nyttigheter som den fria marknaden inte klarar att tillhandahålla, exempelvis minskad övergödning, öppna landskap och en levande landsbygd. Tydliga och konkreta målsättningar Principen om att ekonomiskt stöd ska kopplas till tydliga och konkreta målsättningar.

Dagens gårdsstöd delas ut till alla — ju större jordbruk desto mer pengar. Konkurrens på lika villkor Principen om konkurrens på lika villkor.

Sverige i EU efter 25 år – jordbruket och livsmedelsindustrin

Idag får Europas bönder stöd baserat på historiska belopp. Bönder i rika medlemsländer får avsevärt högre stöd än kollegor i nya medlemsländer, ett förhållande helt i strid med EU:s grundläggande principer. Det fortgår enbart för att de rikaste och mäktigaste medlemsländerna inte vill mista denna extrainkomst. WWFs förslag på den framtida jordbrukspolitiken En framtida jordbrukspolitik bör därför bygga på ett nytt kontrakt mellan samhället och lantbrukarna.

Baserat på ovanstående principer består den nya politiken av tre nivåer: En juridiskt bindande grundnivå En juridiskt bindande grundnivå med kravet att alla som brukar jord följer de lagar och förordningar som beslutats inom EU och nationellt. Inget ekonomiskt stöd utgår för att man följer lagen. Ett arealbaserat stöd till lantbrukare som bidrar till kollektiva nyttigheter Kriterierna för att få stöd utformas för att uppnå mål som satts upp av samhället inom miljö, klimat, landsbygdsutveckling etc.

Nivån på stöden bör läggas så att åtminstone procent av den brukade arealen når upp till dessa krav. Riktade stöd för att uppnå mer komplexa miljömål Stöd som används för långtgående miljöåtgärder — till exempel skötsel av värdefulla natur- och kulturmiljöer. Medel kan utgå för engångsinvesteringar eller som ersättning för löpande åtgärder.

  • Stödområden sverige Sveriges jordbrukspolitik är den statliga politiken rörande Sveriges jordbruk, och innefattar även spörsmål om jakt, fiske, hushållning av naturresurser, skogsbruk, rennäring, djur-och naturskydd och bioenergi.
  • Jordbrukspolitik eu År förnyades jordbrukspolitiken i Sverige och resten av EU. Varje land har nu en strategisk plan som beskriver landets jord­bruks­politik.
  • Strategisk plan för den gemensamma jordbrukspolitiken Den 28 oktober godkände EU-kommissionen den svenska strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken Planen har reviderats under Här kan du ta del av den.


  • jordbrukspolitik sverige


    • Världsnaturfonden WWF ser det som en väg mot ett jordbruk som kombinerar produktion och miljö även för framtida generationer. Reform för perioden CAP har reformerats flera gånger och i den senaste reformen för perioden gjordes ett nytt försök att öka miljöprofilen på Pelare 1 genom att införa en så kallad förgröningskomponent. Förgröningen innebär att 30 procent av stödet i Pelare 1 villkoras mot tre åtgärder som är tänkta att vara positiva för miljön.

    Dessa är: Bevarande av gräsmarker Andelen gräsmarker på åkermark får inte understiga en nationell referensareal som sattes Diversifiering av grödor Minst tre grödor ska odlas och arealen av den mest odlade grödan får inte överstiga 75 procent och den andra 25 procent. Ekologiska fokusområden Minst 5 procent av gårdens areal ska avsättas för miljöändamål. WWF är starkt kritiska till denna reform då majoriteten av pengarna fortfarande går till markägare utan direkt krav på motprestation.

    Den första, MacSharryy reformen medförde reducerade prisstöd och lantbrukarna kompenserades genom ökade direktstöd. I denna reform ställdes också krav på att en viss areal skulle tas ur produktion.

    ”För låg kunskap om jordbruks­politiken”

    Inför perioden fortsatte reformen i samma riktning Agenda med ytterligare sänkt prisstöd och ökade direktstöd. Den tredje och mer omfattande reformeringen var den som beslutades i juni i den så kallade gårdsstödsreformen. Det var en reform av pelare 1 med syftet att skapa ett mer marknadsanpassat jordbruk. Den dyra överproduktionen skulle begränsas och produktionsstöden gjordes om till frikopplande gårdsstöd där stöden flyttades från produktions krav till jordbruksmark.

    Istället för att låta bidragssystemen styra produktionen inriktades produktionen mot det som konsumenterna efterfrågar. Lantbrukarna behövde inte heller producera något för att erhålla stöd utan det räcker med att hålla marken i odlingsbart skick.